Jag hatar att jag saknar dig så mycket och veta att det aldrig kommer att bli som förr.

Vi säger att vi ska försöka glömma det som hänt, och fortsätta som vi brukade.

Men det funkar inte! Även fast jag vet så jävla väl att det kommer aldrig bli som förr, så försöker jag. Men misslyckas alltid.

Du var en av mina bästa vänner, jag kunde berätta allt för dig. Jag saknar när vi pratade i telefon hela nätterna om skit. Bara för att liksom. Saknade när vi brukade leta efter den fulaste camel-toe'n på Nelly.se. Jag behöver dig, så grymt mycket. Det måste bli bättre än vad det är, för det kan fan inte bli sämre!

<3